Skriv ut
Med en avstämbar laser och lite elektronik går det att bygga ett instrument som i realtid visar tredimensionella bilder inifrån människokroppen av sådant som tumörer och åderförkalkningar. Det menar i varje fall de svenska konstruktörer som lämnat in ett sådant patent. Men utan finansiering inom några månader orkar de inte fortsätta utvecklingen.
Konstruktörerna Leif Bergstedt och Trajan Badju i Göteborg har en idé. De tänker sig att med hjälp av en monolitisk avstämbar laser och lite höghastighetselektronik bygga ett instrument som i realtid kan ge tredimensionella, rörliga bilder inifrån människokroppen. Med instrumentet ska man exempelvis kunna se cancertumörer, åderförkalkningar eller njurstenar.

Till vardags driver Bergstedt och Badju företaget Albax, en avknoppning från forskningsinstitutet Imego, som utvecklar optodetektorer och annan utrustning för optisk höghastighetskommunikation. Idén till "tv-spelsgastroskopet" är något av ett sidoprojekt.

- Vi slängde ihop en patentansökan för två år sedan och har pratat med massor av människor sedan dess, säger Leif Bergstedt.

Tekniken, kallad OCT, Optical Coherency Tomography, finns redan idag, men kan bara ge stillbilder eftersom enbart lasrar med fast våglängd används. Bergstedt och Badju, som båda är rutinerade elektronikkonstruktörer, tänker sig att använda en avstämbar laser, där våglängden kan varieras. Med en vickande mikrospegel och lite styrelektronik kan man då få ut tredimensionella bilder via en optisk fiber.

I förlängningen kan man även tänka sig att inte bara hitta utan även behandla åkommorna med högenergilaser.

- Det blir lite som ett tv-spel där läkaren kan se fienderna och skjuta ner dem direkt, beskriver Leif Bergstedt med humor i rösten.

I nästa ögonblick blir han allvarlig.

- Intresset här i Sverige är snudd på obefintligt. Vi behöver pengar för att gå vidare, och vi har inte hittat någon finansiär, säger han.

Behöver en halv miljon kronor

I en första vända behövs ungefär 500 000 kronor för att ta fram en demonstrator. I nästa steg tror Bergstedt att det behövs ungefär fem miljoner, för att bygga ett skarpt instrument. Då måste nämligen en ny laser utvecklas, på en våglängd som passar ändamålet.

Svenska Syntunes avstämbara laser, som kostar runt 20 000 kronor, skulle fungera utmärkt i demonstratorn. Men till ett användbart instrument behövs en helt ny laser som jobbar i 1250-1300 nm i stället för telekomspektrat kring 1500 nm. Det är den utvecklingen, utifrån Syntunes grundkoncept, som kostar fem miljoner.

Det är dock småpengar jämfört med möjligheterna. Enligt den marknadsplan som Bergstedt och Badju tagit fram finns 38 000 sjukhus i världen och därtill 94 000 fristående kliniker, vilket ger en möjlighet att sälja omkring 125 000 system. Varje system skulle kosta i storleksordningen 300 000 till 500 000 kronor, vilket gör att den totalt tillgängliga marknaden är värd uppemot 25-35 miljarder kronor.

- Vårt problem är att vi inte är knutna till något universitet. Då är det mycket svårare att få pengar från Vinnova och andra aktörer, säger Leif Bergstedt.

- Dessutom verkar svenska sjukhus totalt ointresserade. På Sahlgrenska visste professorerna vi träffade inte ens vad OCT var för något. De tyckte att det lät trevligt men perifert.

Sahlgrenska Science Park bekostade visserligen en marknadsanalys. Den visade att hudcancer, som var den tillämpning konstruktörerna först tänkt sig, inte var det område som hade störst marknadspotential. I stället var det gastroskop och liknande som man borde satsa på, enligt analysen.

- Dagens gastroskop är ganska grova, proben är 5-6 mm stor. Vår prob skulle inte bli mer än någon millimeter i diameter. Det gör att samma teknik också kan användas i större blodkärl och i njurarna, säger Bergstedt.

Tekniken gör det möjligt att se upp till 5 mm in i vävnadsväggarna och då hitta såväl huvudtumörer som dottersvulster.

- Eftersom man kan skicka in högenergilaser i samma fiber så kan man i princip skjuta sönder oönskad vävnad samtidigt som man upptäcker den.

Leif Bergstedt låter mycket entusiastisk när han pratar om tekniken och dess möjligheter. Men entusiasmen försvinner så fort samtalet glider in på finansieringsmöjligheter.

- Vår patentansökan måste följas upp inom några månader, både i Europa och USA. Det kostar 60 000 kronor att hålla patentet vid liv. Om vi inte hittar en finansiär inom kort funderar vi allvarligt på att kasta in handduken, säger han.