JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
måndag 16 december 2019 VECKA 51

Ett genombrott från Göteborgs universitet har potential att dramatiskt förbättra kapaciteten för digitala minnen. Det handlar om att enskilda magnetiska atomer kan användas för att lagra information.

– Vid rumstemperatur rör sig atomerna för mycket och det är svårt att hålla dem stilla. Organiska molekyler kan då användas för att ”sy ihop” det hela och potentiellt bilda matriser av magnetiska atomer som är rimligt stabila, säger professor Alexandre Dmitriev i ett pressmeddelande.

Innan det blir möjligt att börja använda molekyler som minnesenheter är det dock nödvändigt att förbättra hur de läses av, vilket nu har gjorts genom EU-projektet Femtoterabyte, lett av forskare från Göteborgs universitet.

Det grundläggande problemet med att hantera så små magnetiska minnesenheter är att det är extremt svårt att upptäcka den magnetiska signalen från dem, vilket är nödvändigt för att kunna läsa den lagrade informationen. Fram tills nu har det krävts röntgensynkrotroner, enorma, kilometerstora maskiner. Bara sådana maskiner har nödvändig magnetisk känslighet.

Enligt konsortiet av forskare från Göteborgs universitet, University of Pisa och University of Florens, vars gemensamma arbete nyligen syntes på omslaget till tidskriften Materials Horizons är det nu möjligt att arbeta med, och detektera, enkelmolekylmagneter i ett vanligt laboratorium med hjälp av lättillgänglig utrustning.

Den nya, förenklade metoden förbättras av optiska antenner, och använder så kallad magnetisk cirkulär dikroism, där höger- och vänster-cirkulärpolariserat ljus absorberas på olika sätt av de magnetiserade molekylerna.

– Genom våra resultat tillhandahåller vi ett verktyg som alla i världen som arbetar inom fältet enkelt kan använda för att karakterisera magnetiska egenskaper utan behov av stora experimentella anläggningar. På lång sikt är drömmen att faktiskt använda sådana system i ”molekylära minnen” eller alternativt i molekylbaserad kvantberäkning, säger Alexandre Dmitriev.

Resultaten är inte bara ett stort framsteg på vägen till magnetiska enmagnetiska minnen utan också ett bevis på vikten av att överbrygga luckorna mellan separata fält i fysiken.

– Skönheten i att kombinera olika fält, i detta fall molekylär magnetism och nanooptik, är att något väsentligt för båda fälten kan dyka upp, säger Alexandre Dmitriev i pressmeddelandet.

MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)