JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
måndag 19 augusti 2019 VECKA 34

Vätgas är ren och förnybar, men extremt brandfarlig när den blandas med luft. Chalmersforskare hävdar att de har utvecklat en optisk sensor – den första vätgassensor i världen – som når de krav som ställs för att få användas i vätgasbilar.

– Vi har inte bara tagit fram världens snabbaste vätgassensor, utan också en sensor som är stabil över tid och inte avaktiveras, säger Ferry Nugroho, forskare på Institutionen för fysik på Chalmers i ett pressmeddelande.

– Till skillnad från dagens vätgassensorer behöver den här inte kalibreras om lika ofta, eftersom den skyddas av plasten, adderar han.

Sensorn bygger på ett optiskt fenomen – plasmoner - som uppstår när nanopartiklar av metall blir belysta och fångar upp ljus av en viss våglängd. Sensorn ändrar färg när mängden vätgas i omgivningen ändras.

Sensorn är inkapslad i ett plastmaterial, som både skyddar fysiskt och från andra molekyler. Plasten ökar även sensorns hastighet och underlättar för vätgasmolekyler att passera in i metallpartiklarna där den detekteras.

Tillsammans gör detta att sensorn kan detektera 0,1 procent väte i luft på mindre än en sekund. Därmed klarar fordonsindustrins framtida krav för tillämpning i vätgasbilar.

Det är utmanande att detektera vätgas, som är osynlig, luktfri, flyktig och extremt brandfarlig. Det krävs bara fyra procent väte i luften för det ska bildas knallgas som kan antändas vid minsta gnista.

För att framtidens vätgasbilar och infrastrukturen kring dessa ska bli tillräckligt säker, måste man kunna detektera ytterst små mängder vätgas i luften. Sensorerna måste därför vara snabba så att läckor ska kunna åtgärdas innan det uppstår en brand.

– Det känns fantastiskt att kunna presentera en sensor som förhoppningsvis ska vara en del i vätgasbilens stora genombrott. Intresset som vi ser i bränslecellsbranschen är motiverande, säger Christoph Langhammer, biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers i pressmeddelandet.

Chalmersforskarnas resultat har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Materials (länk).

MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)