JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise

En mobiltelefon kan berätta om den utsatts för joniserande strålning i upp till sex år efter en eventuell exponering. Det är de pyttesmå motstånden tillverkade av aluminiumoxid som bevarar hemligheten. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet.

Det kan vara svårt att avgöra om människor utsatts för strålning vid en olycka eller ett terrordåd där radioaktiva ämnen misstänks vara inblandade. Kärnkraftsolyckorna i Tjernobyl och Fukushima är två typexempel.

Therése Geber-Bergstrand

– Vid en olycka i ett kärnkraftverk känner många oro, medan det kanske endast är ett mindre antal som utsatts för skadliga strålningsnivåer, säger Therése Geber-Bergstrand, doktorand vid Institutionen för translationell medicin på Lunds universitet.

I sin forskning har hon och hennes kollegor undersökt om ett antal kroppsnära föremål och material, för att se om de kan ge någon ledtråd huruvida bäraren utsatts för strålning.

– Mobiltelefonerna gav mycket lovande resultat. Även om det behövs ytterligare studier kan mobilerna användas redan nu.

STRÅLNING

Joniserande strålning är ett samlingsnamn på strålning med förmåga att slå ut elektroner ur atomer som den kolliderar med. Radioaktiva ämnen är ett exempel på joniserande strålning. Begreppet ”radioaktiv strålning” är däremot missvisande och bör undvikas, enligt forskarna.

Det är motstånden i mobilerna – tillverkade av aluminiumoxid – som bevarar information om strålning i ända upp till sex år efter ett exponeringstillfälle. Det har forskarna kunnat konstatera med hjälp av en ljuskänslig mätmetod, så kallad optiskt stimulerad luminescens (OSL).

En stor fördel är att analysen kan göras i stor skala och relativt snabbt. Inom en till två timmar är provsvaret klart. Dagens medicinsk personundersökning kräver upp till ett par dygn.

Therése Geber-Bergstrand menar att en inledande koll av mobilen kan vara ett värdefullt hjälpmedel för att avgöra vilka personer som behöver gå vidare till mer tids- och resurskrävande provtagningar. Samtidigt påpekar hon att forskningen kräver ytterligare studier.

– Vi har ett avtal med Strålsäkerhetsmyndigheten om att vid behov analysera ett antal mobiler i vårt beredskapslaboratorium, berättar hon.

Även andra kroppsnära material och föremål har undersökts inom ramen av forskningsarbetet. Några exempel är tänder, tandlagningar och torkmedel (finns ofta i små kuvert i ex väskor).

Här kan du läsa Therése Geber-Bergstrands avhandling (länk).

I sin avhandling har Therése Geber-Bergstrand även vidareutvecklat forskargruppens tidigare resultat kring användning av bordssalt som en billig och effektiv indikator på joniserande strålning.

Resultat bekräftar saltets fördelar. Vid en stor olycka med radioaktiva ämnen skulle det kunna vara ett alternativ att förse delar av räddningspersonalen med särskilda saltkapslar som ett effektivt och billigare alternativ till dosimetrar.

 

MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)