About / Advertise
Energimyndighetens testlabb har under ett år följt åtta elanslutna solcellssystem. Det visar sig att en solig svensk marsdag kan ge nästan lika mycket solel som en junidag. Utbytet under vintern var däremot knappt.
Under ett år har Energimyndigheten testat åtta nätanslutna solcellssystem. Sex av de testade systemen hade moduler med monokristallina solceller, ett använde polykristallina solceller medan ett hade tunnfilmssolceller med amorft kisel. Systemens toppeffekt varierade mellan 720 W och 1 260 W, medan verkningsgraden låg på 73 till 83 procent. – En solig marsdag uppmättes 5,2 kWh vilket ger ett välbehövligt bidrag till husets olika energianvändare. I juni låg motsvarande siffra på 5,8 kWh, säger Anders Odell, som ansvarar för testet på Energimyndighetens testlabb.
Slutsatsen är alltså att en svensk marssol kan ge nästan lika mycket el som en junisol. Under vintern är resultatet däremot inte lika positivt. Då gav solcellerna bara fem procent av årsproduktionen, som låg mellan 658 och 1 180 kWh.
Att snö påverkar solcellerna negativt är kanske inte förvånande, men att flera av kiselsolceller tappade två till tre procent i verkningsgrad en varm sommardag jämfört med en dag med minus 5 grader kan tyckas märkligt. Anledningen, enligt Energimyndigheten, var att kylningen inte fungerade. Tunnfilmssolcellerna tappade inte i verkningsgrad under motsvarande förhållanden. De minskade däremot sin toppeffekt med hela fem procent under året.
