About / Advertise
Sommarens största svenska IT-affär var utan tvekan Hexagons köp av amerikanska Intergraph. Köpeskillingen, 15 miljarder kronor, är mer än vad kinesiska Geely fick betala för Volvos personbilar. Ändå gav affären knappast något medialt eko utanför affärspressen.Mediebevakningen har förmedlat känslan av att Sverige håller på att sälja ut sina näringslivskronjuveler och att vår en gång så stolta produktionsindustri håller på att reduceras till en underleverantörsstab, ägd av utlänningar med dolda agendor.
Desto intressantare då när svenska företag gör motsvarande affärer. Och desto konstigare att dessa inte får större uppmärksamhet. När Hexagon i somras köpte amerikanska Intergraph för 15 miljarder kronor renderade det inte mycket mer än ett TT-telegram och ett par artiklar i affärspressen dagen därpå. Inte ett enda statsråd uttalade sig. Inga reportrar letade sig till huvudkontoret i Huntsville, Alabama och frågade någon av de 4000 anställda hur det kändes. Ingen jämförde med Volvo eller Saab. Vanligtvis välunderrättade Ny Teknik skrev över huvud taget inte en rad, åtminstone inget som kan återfinnas i dess webbarkiv.
Inom svensk mjukvaruindustri är Hexagon en saga. Bolaget har på 12 år via ett stort antal förvärv gått från ett spretigt handelskonglomerat med allt från fiskkonserver till förskolor på agendan till en internationell storspelare inom mjuk- och hårdvara för mätteknik. Omsättningen har ökat från 4 till omkring 20 miljarder kronor. Aktien har blivit minst sagt populär på börsen, vilket säkert bidragit till att det som skrivits om bolaget handlat mer om dess aktiekurs än dess teknik och produkter.
Efter köpet av Intergraph har Hexagon nära 12 000 anställda. Det är nästan lika många som Volvo Personvagnar, och tre gånger fler än Saab Automobile. Inte illa för en svensk IT-jätte.
Intergraph har för övrigt också en mycket intressant historia. Bolaget grundades i slutet av 1960-talet av IBM-avhoppare och satsade då på digital styrning av rymdfarkoster och militära missiler. Namnet var då anonyma M&S Computing. Därur föddes system för datorgrafik, och bolaget var en av pionjärerna inom cad-tekniken. Namnbytet till Intergraph 1980 var således logiskt.
Bolaget gjorde länge både arbetsstationer och mjukvara. Men år 2000 såldes hårdvarudelarna av, till 3DLabs och Silicon Graphics, och man blev ett renodlat mjukvarubolag. Cad i dess bredaste bemärkelse är alltjämt ledstjärnan, från konstruktionsstöd av kraftverk, fabriker, fartyg och oljeplattformar till geografiska informationssystem – GIS – med både civila och militära tillämpningar. Blåljusmyndigheter är stora användare, Intergraph hävdar att var elfte invånare i världen på något sätt skyddas av dess cad-mjukvara.
Intergraph hade en tid även ambitioner inom EDA, datorstödd elektronikkonstruktion, men sålde den verksamheten till Mentor Graphics redan 1999.
Hexagons vd Ola Rollén säger att en av de stora möjligheterna han ser med Intergraphköpet är att hjälpa amerikanerna att växa i Kina. Idag går mindre än 10 procent av Intergraphs försäljning dit, medan USA dominerar med nära hälften.
Sveriges rikaste man, H&M-frontfiguren Stefan Persson, hör till tillskyndarna. Han är via sitt investmentbolag redan storägare i Hexagon och har i samband med affären förbundit sig att köpa in sig än mer.
Nog är det högintressant att ett företag som Intergraph nu blir svenskägt. Och nog visar det att den svenska industrin inte bara är på väg att läggas ner och säljas till utlandet, utan samtidigt håller på att omformas till en höginternationaliserad IT-intensiv verksamhet. Både journalister och politiker borde ta tillfället i akt att konstatera att "riktiga jobb" inte bara finns inom bilindustrin utan lika gärna inom mjukvara och elektronik.
