JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise

Punktskatt – falsk fulstämpel


Doldis. Ordet beskriver den svenska elektronikbranschen. Den är oerhört viktig för landet, men få känner till den. Politiker vet knappt att branschen existerar och ungdomar lockas inte i tillräcklig grad. Det var två diskussionspunkter under paneldebatten på SEE-mässans första dag.

– Elektronikbranschen har väl lite av ett problem. Det är som att tala om vargen. Många snackar om den, med det är få som har sett den.

Med den frasen drog journalisten Lennart Person, känt tv-ankare, igång paneldebatten på mässgolvet under tisdagen.

 I paneldebatten (från vänster i bilden ovan): Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova, Mats Odell, ordförande för Smartare Elektroniksystem, Maria Månsson, ordförande för Svensk Elektronik, Hans Hentzell, vd på Swedish ICT, Sara Mazur, chef för Ericsson Research och Olle Hulteberg, vd på Inission. Journalisten Lennart Persson ledde diskussionen.

Alla debattdeltagare visade oro för att svenska politiker har stor okunskap om elektronikindustrin i Sverige – detta trots att runt 600 000 personer arbetar med produktion i landet.

En aktuell fråga som direkt bollades upp var den tilltänkta punktskatten på elektronik. En skatt som rent skattemässigt likställer elektronik med sprit och tobak, enligt branschföreningen Svensk Elektronik.

Samtidigt gav Maria Månsson, ordförande för Svensk Elektronik, svenska politiker en känga när hon upplyste om att den nyss nämnda skatten åtminstone innebär att elektronikindustrin blivit något mer känd på senare tid.

– Det finns en skröna som säger att den förra statsministern berättat att vår industrin inte finns. Dagens regering har i varje fall hittat oss som ett skatteunderlag. Det är ett steg, men det var väl inte det vi ville, skämtade hon, dock med allvarlig underton.

Att det finns ett miljöskäl till punktskatten på elektronik var det ingen av paneldeltagarna som kunde förstå. Tvärt om.

– Jag skulle vilja säga att intentionen är mer än missriktad. Titta på kommunikationsteknologier, de är helt avgörande för att minska miljöpåverkan och de är byggda på  elektronik. Så användande av IT och kommunikation är en helt avgörande faktor för att få ner miljöbelastningen i samhället, markerade Sara Mazur, Ericssons forskningschef.

Samtidigt är kompetensförsörjningen en återkommande punkt på agendan så fort elektronikindustrin debatteras här i landet. Under många år har just bristen på kompetens höjts till skyarna – så även  denna gång.

Visserligen ansåg Sara Mazur att de civilingenjörer som landet producerar har hög kompetens. Problemet är snarare att matematikkunskapen genom åren sjunkit hos svenska gymnasieelever, vilket gör att färre intresserar sig för teknikutbildning medan de som är intresserade har svårare att ta sig igenom studierna.

En stor utmaning som Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova, tog upp var vikten av att attrahera duktiga lärare till grundskolan.  

– Vissa linjer på lärarhögskolan kräver ett lägre snittbetyg på högskoleprovet än vad man får om man rent statistiskt bara gissar svaren på provet. Det säger något om kvaliteten på dem som söker och kommer in.

Både Olle Hulteberg, marknadschef på Inission, och Hans Hentzell, vd för Swedish ICT, menade att industrin måste bli mer aktiv, tydlig och direkt i sin kommunikation med ungdomar för att få gehör.

– Ungdomar är faktiskt väldigt lättpåverkade. Det finns också ett exempel från Danmark där landets statsminister för cirka tio år sedan sa att den tekniska utvecklingen är oerhört viktig för Danmark. Året efter var det många fler som sökte tekniska utbildningar i landet och det var framförallt många fler kvinnor, konstaterade Hans Hentzell.

Återigen kom regeringens förslag på punktskatt upp som ett kontraproduktivt exempel i debatten. Hur okunniga politiker, som förmodligen vill väl, omedvetet skapar en skadlig injektion för den svensk elektronikindustrin.

– Många ungdomar är väldigt miljömedvetna och intresserade av ett hållbart samhälle. Sänder man då signalerna att elektronik är något miljöskadligt, när det i själva verket är tvärt om, så är det helt fel signaler för att få ungdomar att arbeta inom denna bransch, påpekade Sara Mazur.

MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)